Stickcafé

Idag gjorde Alva och hennes pappa debut på Sjung med mig i kyrkan. Succé på alla fronter; för Alvan som tyckte att det var kanonkul att få leka med andra och som älskar att sjunga, supernajs för Daniel som fick uppleva den där känslan när ens barn tyr sig till en för att få trygghet, som är obetalbar och som boostar ens föräldra-självförtroende enormt och succé för mig som var på trevligt stickcafé på bibblan.

Jag tragglar på med min sjal och ska nu börja på nystan nummer tre. Det tar aldrig slut. Jag är ju van vid strumpor och vantar som går fort, det här känns lite tröstlöst men jag har bestämt mig. Den ska slutföras. Punkt och slut.

Inspirerad av ett par alldeles underbara vantar på Dödergöks blogg, nystickade i alpacka, turkosa och rosa, vill jag också sticka glada vantar i alpacka. MEN som sagt, sjalen ska bli klar.

Stod på julloppis igår och sålde lite helgjort ditt och datt. Det gick väl sådär, dels kanske beroende på att mina saker inte var så juliga och dels på att julloppisen inte var sådär extremt välbesökt och att de som kom nog mest var "närmast sörjande" som ville titta men inte handla. Jaja, några kronor blev det som såklart måste få investeras i nya tyger, garner, pärlor och band. Eller hur? Här är några exempel på saker jag försökte kränga. Änglar är min grej som synes.