måndag 24 juni 2013

Nu är det sommar

Och jag sitter på på en brygga och stickar. Sämre kan man ha det. Min Vinelle är färdig och den blev fin, men lite konstig. Hade jag haft mer vana av att sticka nerifrån och upp med raglanihoptagningar hade jag kanske förstått att ärmen blivit för tight och ijoptagningarna kommit lite för långt ut, innan koftan blev klar. Om jag skulle sticka en till (vilket jag faktiskt funderat på) ska jag göra ärmen lite vidare och vidga avståndet mellan ihoptagningarna.






onsdag 19 juni 2013

Ett sy-ryck

I tio år har jag haft en alldeles fantastiskt förtjusande kollega. Nu har hon tagit tjänstledigt och det kommer att bli rent ofantligt tomt utan henne.

I måndags hade hon och hennes likaledes förtjusande man bjudit hem oss alla på grillfest och när jag på måndag morgon vaknade gjorde jag det med ett sy-ryck, så klart min amerikanska vän och kollega skulle få en ängel. En som matchade henne. Så in i syrummet och fram med tyg och tråd och band och pärlor och änglahår. Det var ett tag sen men när jag väl började sy kom det tillbaka till fingrarna. Häftigt det där.

Det blev en mycket mycket mycket rolig fest. Och en ganska trött tisdag.






lördag 15 juni 2013

Härliga söndag

En ocean av tid ligger framför mig. I mina tankar ska jag fylla den med barngos, lekar, stickning och läsning. Nån liten vik av städning och röjning måste det väl bli, men bara en vik. Vi får väl se.

Min Vinelle ligger på block. Och, alla trådar är fästa. Hallelujah för ullgarn som man kan skarva ihop så att man bara får en tråd att fästa i början och en på slutet.

Det har varit en rolig stickning som flutit på bra. Jag har inte haft några problem med mönstret som jag hört andra har haft men jag tror att det bara var i vissa storlekar. Dock är ärmarna väldigt smala så om jag skulle sticka en till skulle jag nog göra om dem lite.

Idag blir det Pomatomus, har knäckt koden och behöver inte längre titta på diagrammet. Underbart, fast det är förvisso inte en stickning som flyter på lätt och enkelt med alla omtag och hoptag och vridna maskor. Men fint blir det.

En liten avslutningspresent till mig själv fick det bli. Because I'm worth it. (eller egentligen inte, jag fick presenter så det räckte och blev över av elever och deras föräldrar. Söta fina generösa människor. Men i alla fall.) Sidsel Höiviks nya bok. Åh så vacker den var, jag bläddrar och dräglar och är vansinnigt sugen på en Fritt efter Fana eller en bolero.





måndag 10 juni 2013

Och så går...springer vi in på upploppet

På många olika sätt faktiskt. En vecka kvar i skolan, en konstig en. Övernattning, avslutningsmiddag, skolavslutning, plock och utvärdering. sen är det dags: S O M M A R L O V ! ! !

Vi har haft en rätt tuff termin eftersom vår skola ska totalrenoveras. Ergo har vi jobbat och försökt undervisa i ett konstant byggdamm, buller och slamrande utan minsta ventilation sen i februari mars nångång. Jag har sagt det förr men jag säger det igen: vi HAR världens bästa elever som har stått ut, som har orkat och som gjort sitt bästa trots sunkiga förutsättningar.

Min Vinelle är också på sluttampen, typ 15 varv kvar eller nåt. Tror att jag kommer att bli supernöjd. Älskar verkligen Heaven's Hand-garnet, både grovlek och "konsistens", och den här lindblomsgröna färgen är rent ljuvlig.









fredag 7 juni 2013

Stockholm Stockholm stan i världen

Vi är i Stockholm över en långhelg och vad mysig denna stad är. Studentade vid Kungsholmens gymnasium i onsdags, vandrade runt Skeppsholmen med lillebror i torsdags och picknickade på Vanadisberget med samme bror i fredags.

Stockholm är en ofantligt vacker och inspirerande stad men kära hjärtanes vad jag känner mig som kusinen från landet. (Vilket jag ju Iofs är). Fast jag har bott i Paris känner jag mig långsam och bortkommen, jag gör fel i tunnelbanespärrarna och tycker tom att rulltrapporna går fortare här än hemma. (Jo för vi har faktiskt några rulltrappor hemma på landet i Växjö :) )

Men som sagt, Stockholm är verkligen en huvudstad att vara stolt över och man träffar alltid på så roliga människor. Udda existenser som man får slänga käft en stund med på tunnelbaneperrongen eller parkbänken. Underbart.

Min Vinelle går framåt, nu har den fått ärmar och de är nog nästan inte alls för korta. Hoppas jag.

Tyvärr blev det inga vackra Stockholmsbilder för...ja, det blev bara inte det.





lördag 1 juni 2013

Utanför The Comfort Zone

Jag har fått lära mig att jag mår bra av att träna på att utmana mitt kontrollbehov. Att då och då försätta mig i situationer där pulsen skenar, svetten pärlar i pannan, axlarna börjar darra och jag börjar stamma. Det är inte så att jag gillar det. Inte alls. Det tar ett par dar att återhämta sig. Men likt Ronja som lär sig låta bli att hamna i Helvetesgapet genom att hoppa över, och låta bli att trilla i, måste jag träna på att bemästra paniken genom att få panik.

Idag ska jag således gå på audition. Eller nej, det är nog snarare ett inträdesprov. Kursen heter Sång och scenisk gestaltning eller nåt sånt och går på universitetet. Okej att jag sjunger, titt som tätt faktiskt (fö ett jättebra sätt att kontrollera sin andning) men jag känner mig inte riktigt bekväm i att framföra "Två olika stycken i två skilda genrer" framför Växjös egen Idoljury.

Ni kan väl hålla en tumme eller två.




söndag 26 maj 2013

Livets viktigaste dag

I min värld är Mors Dag den viktigaste, största, mest betydelsefulla dagen på året. Jag blir hellre firad på Mors Dag än på min födelsedag. Jag får hellre en skrynklig huvudfoting överlämnad av
kladdiga barnahänder än vilken diamantring som helst. Att få vara någons mamma är den vackraste hedersbetygelse jag vet.

Det tog oss fem smärtsamt ändlösa år att bli föräldrar. Nio graviditeter, en bruten självkänsla och ett oräkneligt antal sprutor, piller, sprayer och medikamentet innan ett litet välsignat mirakel stannade kvar alla nio långa månader och förändrade våra liv för alltid.

Jag är så oändligt tacksam för mina barn. Vi har lärt oss den hårda vägen att barn inte kan tas för givna. De är en magisk gåva man aldrig kan förtjäna nog.

Många får vänta och kämpa och längta längre än vi. En del för alltid. Idag tänker jag extra på alla dem som fortfarande kämpar och ber en bön för att de också ska få uppleva miraklet att vara någons mamma eller pappa.

Tack gode generöse Gud att du har låtit oss få bli Alvas och Edwards föräldrar. Tack!

Idag har vi firat Mors Dag med räkmacka på sängen, fantastiska presenter från/till Läkarmissionen, middag med två underbara mammor: mamma och mormor och som grädde på moset: syjunta. Jag har det sannerligen som en pärla i gull.