Oj oj oj vad svårt

Igår kastade jag mig över novembersockorna i Stickameras sockklubb, ni vet de där med candle flames på, för just de var ju så himla fina, och jag tänkte att efter Alvas tröja kanske jag ändå skulle våga mig på ett engelskt mönster. Och visst, det går ju, men oj vad svårt och pilligt och tar lång tid och knästrumpor och dessutom två.

Nåja, jag SKA, bara för att bevisa för mig själv. Mina strumpor blir i grått fabelgarn istället för regia silk-garnet som stod i beskrivningen. Dels för att jag tycker att det garnet är så fint och skönt att sticka med och dels för att min bästa garnaffär inte har regia silk.

Problem uppstod direkt när jag skulle börja med den första av de tusentals flätor som är på det här mönstret. Ingen hjälpsticka! Men, med en halverad tändsticka löste det sig ganska galant om jag får säga det själv. Är strax klar med den första lågan och det är bara...7-8 stycken kvar. På det första paret vill säga. Upptäckte dessutom att mina saftiga vader var alldeles för stora för de här strumporna, men eftersom jag just i år är lite mer kyrkråttig än vanligt (jag är mammaledig på heltid och min man på halvtid så vi lever på hans halva lön plus hans halva föräldrapenning)kommer de att bli en utmärkt julklapp till någon smalis. Om de blir klara. Håll tummarna!

Stickfika

Blev det ju igår, så himla trevligt faktiskt. Vännerna E, MJ och MD kom med barn, stickor och garn och efter att ha hällt ut alla leksaker och spärrat av trappan i vardagsrummet så kunde vi sätta igång. E gav sig på en bård med löv, hur fin som helst, som hon hittade i min nyaste stickbok. Kan varmt rekommendera. MJ stickde på sin mössa i ett alldeles underbart blått garn. Men med tvillingar kan ni ju själva tänka er hur mycket man hinner; och själv började jag på ett par vantar till brorsdotter E. Jag som lovade mig själv att göra något klart. Suck. Stackars MD skulle påbörjat en ny stickning. Om inte garnaffären varit stängd så hon fick nöja sig med att komma med glada tillrop. Vilket ju var synnerligen trevligt för oss andra.

Fast Alvas tröja är faktiskt klar...eller det är ju några trådar, men i princip klar. Idag SKA jag fortsätta på min lövsjal i underbar mörklila alpacka och mönster från Marias Garn.

Sedan fick jag ju paket igår. Jag har upptäckt att man kan köpa garn på Tradera och sagt och gjort man måste ju testa. Så igår dök det upp 6 nystan sockgarn Viola, och 9 nystan ullgarn från Kattens i blandade höstfärger. Allt detta för ca 250 kr inklusive frakt. Jag tror att det är ett ganska bra pris. Och så roligt med paket.

Mohahahaha

Så har jag äntligen lyckats. Dra med en vän i fallet. Kära vännen M är nu också fast i stickträsket och det är helt och hållet min förtjänst. Hon är faktiskt så till den milda grad fast att hon på allvar funderade på att ta med stickningen till middagen vi var på igår. Okej att jag funderade i de banorna men jag ÄR ju redan fast. Detta var bekräftelsen jag behövde.

Alvas tröja nr 2 har nu bara en ärm och trådar som ska fästas, kvar innan den är klar och det blir nog klart ikväll. Sedan MÅSTE jag ta tag i någon av de två sjalar som ligger och väntar eller de strumpor som bara har en halv fot kvar.

Funderar på om man skulle ta och bjuda in till stick-fika här i veckan. Jag har ju några stickande kompisar som liksom jag är mammalediga och det är få saker som är så trevliga som att sitta tillsammans med likasinnade och skapa. Jo, det får nog bli så.

I valet och kvalet

Så har jag då äntligen kunnat bestämma mig. Men vad svårt det har varit. Jag har lyckats bestämma mig och inhandla de garner jag ska skicka iväg till Garn&Te och Mixa&Matcha. Tänker inte berätta än vad det blev men som sagt det var svårt. Vissa ledtrådar fick man ju men sedan kommer ändå tvehågsenheten in: Jamen jag ska köpa något som JAG tycker är snyggt...men tänk om inte HOM gillar det...jamen det här ÄR fint...jamen tänk om inte HON gillar sånt garn... och så håller man på sådär i evighet. Nåja, när jag tillslut var klar så var jag nöjd, inte helt säker och trygg i mitt val men ändå ganska nöjd.

Ny tröja till Alva påbörjad, ravelry-mönstret var så roligt och så lättstickat så jag rotade fram lite gamla garner à la Karisma. Den här tröjan blir nog lite mer, vad ska man säga, Kenzo-inspirerad om man vill vara välvillig. Gräll är ett annat ord som skulle passa. Nåja, den ska också dekoreras med hjärtan, stjärnor och annat i filt, som ska broderas fast med skojiga färger; så vem vet, gräll kommer kanske vara ett ord som inte tillräckligt beskriver den här tröjan.

Här är en bild på mina vantar, tänk er lite höstlöv i filt fastbroderade som på Alvas tröja. Tja, vi får se. Stämmer inte riktigt överens med min inre bild, men så blir det ju titt som tätt.

Sen har jag ju gjort några stickmarkörer också. Med lite silvertråd, några tänger, ringar och fina glaspärlor var det inte alls så svårt som jag trodde. Nu är det bara ett problem: man behöver ju inte hur många som helst. Synd tycker jag.

Äsch, när jag ändå är i gasen slänger jag in en bild på hur Alvas tröja tillslut blev. Jag är faktiskt riktigt nöjd och hon är hur fin som helst i den. Mitt lilla hjärta som nu är frisk igen, någon slags mystisk tre-dagars-feber. Usch och fy och blä, tänk om man bara kunde få ta febern i stället. Min lilla klättermus har legat helt däckad utan att säga så mycket som pip i två dagar inte roligt alls för en mamma som är van vid en liten livlig solstråle. Men som sagt, nu är hon back on track igen och vardagsrummet är äversvämmat av leksaker, böcker och filmfodral. Precis som det ska vara med andra ord.

Det är höst nu

och det är ju helt underbart. Jag älskar de där lite kulna dagarna när det är helt ok att sitta hemma under en filt och titta på gamla filmer. Pride and Predjudice t.ex. Naturligtvis the original version med Colin Firth som Mr Darcy. Det kommer aldrig att finnas en annan Mr Darcy.

Mina gröna vantar är färdigstickade och jag håller som bäst på att dekorera dem, men jag börjar bli tveksam. Det blir helt enkelt inte som jag tänkt mig. Önskar att jag kunde göra som begåvade kompis E som alltid gör en skiss innan hon börjar med ett projekt.

På biblioteket här i stan ska det vara en sticktävling, funderar helt galet på att lämna in ett bidrag. Hybris kallas det också. Är man sugen på att vara med kan man läsa mer på Umbras sida.

Vantar

Alvas tröja är som sagt klar och jag gillade verkligen att sticka med Karisma-garnet så därför är nu ett par gröna vantar påbörjade (Snart klara faktiskt) Himla kul var det också att brodera på tröjan så på de här vantarna ska det broderas fast gula, röda och orangea höstlöv i filt.

Surfade runt bland mina länkar och hittade en tävling på Retro Elephant där man kunde vinna en av de fantastiskt söta necessärerna som visades på bilden om man skrev ett inlägg och länkade på sin egen blogg. Eftersom ett enormt habegär väcktes i mig kommer här länken igen: Retro Elephant

Tjo ho

Nu är Alvas tröja klar och ligger blöt i sträck. Jag kan knappast bärga mig innan jag får sätta igång och pimpa den. Hade tänkt att brodera en liten lindgrön slinga och fästa några petrolblå filt-blad. Vi får se. Tyvärr kan jag inte heller gå eller sitta vilket gör att den där pimpningen får bli när den blir. Förbaskade ryggskrälle.