Sock-mani

Efter att jag avslutat mina Får-me socks la jag genast upp till ett par sockar till: enklast möjliga tå-upp-variant med istickad häl i efterhand. 

Den varianten är ju så vansinnigt snabbstickad och smart eftersom man kan sticka tills garnet är slut. 

Tyvärr blev jag inte nöjd på något sätt. Fel stickstorlek, fult mönstrade och nåt vajsing med den super-elastiska avmaskningen. 

Hå hå jaja, så kan det också bli. Tänker att de kan vara sköna att ha på sig ändå. 

Dessutom kommer de här underbara sommardagarnas ljuvlighet att vara instickade i sockorna och göra att de känns extra varma och sköna att ta på sig i vinter när man längtar som mest efter sommar på Sjö.

Får jag lov till sommarlov

Vi inledde vårt sommarlov med att bli bjudna till Kroatien. Hur galet lyxigt var inte det då? På vägen från flygplatsen i Split till vårt hus utanför Makarska började jag sticka på årets semester-sockar: Får me-socks av begåvade Eddy Roos (finns på Ravelry).

 

Idag har jag avslutat dem meddelst blötläggning och blockning. Jag är mycket nöjd men vissa saker tar jag med mig till nästa par: kolla stickfastheten lite bättre. Eller överhuvudtaget faktiskt. Borde stickat med ett kvartsnummer mindre stickor för att få en tightare känsla. Läs mönstret lite noggrannare. Efter mönsterstickningen skulle man göra intagningar, jag gjorde dem först ett par centimeter efter vilket gjorde mina sockar lite för pösiga. Om det känns som om jag kanske skulle sticka nån centimeter till innan jag tar in för tån...ska jag göra det. Men överlag är jag som sagt mycket nöjd.

Timing är allt

När träden nu äntligen är sådär ljuvligt skirt gröna och blommorna knoppas är den klar. Min Leftovers cowl. Den är stor, tjock. sanslöst varm och just nu känns det som om jag skulle vilja ha den på mig jämt.

Ser mig t.ex på parisiskt café, sippande en cappuccino i marinblå busnelkavaj och Leftovers. Eller kanske strosande i Central Park i snygg trench och Leftovers. Mest troligt kommer jag att sitta huttrande hopkurad i vårt svinkalla arbetsrum iförd Leftovers till något sällsynt missmatchat. Det blir bra det med.

Men det var ju det där med skir grönska och knoppar och snart sommar. Vem går omkring i halsduk på sommaren? Hoppas på några kalla kvällar till och på att jag kommer ihåg den till augusti. 

Sista randen påbörjas. Kändes overkligt efter ca 187 cm halsduksstickande.

Knit purl, purl knit. Ändarna sys ihop med kitchener stich. Snajdigt värre.

Nu i blöt över natten och ska blockas och jämnas till. Måtte nästa vecka bli kall.

Time flies...

Alltså det där med tid. Det är något konstigt med det. Innan barnen var en månad en evighet och hela livet delades in i menscykler. Numera bara forsar tiden fram och jag hinner nästan inte med. 

När jag var i början av graviditeten med Albert var jag rätt mycket sjuk, först nåt influensa/luftrörs-tjosan och sen nåt lunginflammations-liknande. Då stickade jag två prickiga koftor som bara har legat och väntat på att bli använda.

Så synd att den mindre av dem redan hunnit bli urvuxen. Sån tur att jag tog fram dem i tid så den större kan få bli lite använd.

Ramona my love

Pausade min Leftovers cowl när det var dags för påskens bilstickning. Hur rolig den än är att sticka passar den sig med sina femtielva färger inte riktigt som bilstickning. I sista sekunden, de andra satt i bilen och väntade, rafsade jag åt mig den bortglömda Siri-koftan jag påbörjade för länge sen i den allra ljuvligaste turkos-blå-gröna Geelong lammull. Froggade mellan Växjö och Huseby. Letade mönster fram till Liatorp och stickade som en galning ner till Staffanstorp.

Det går snabbt med tre trådar och tack vare en fantastisk stickvän som hade två nystan i "min" färg kunde jag slutföra min kofta. Känner mig nästan lite kär. Och så dör konstigt vördnadsfull så att jag knappt vågar ha den på mig. Får nog jobba på det där.

Är nu sugen på en i orange supersoft.

Kär i en stickning

Jo för det kan man. Så där så man inte vill lämna den. Eller längtar hem till den när man är borta. 

Kanske är det knäppt. Men mest mysigt.

Jamen god fortsättning hörni!

Hej och hå, snart har halva januari gått och i förrgår var det julafton. Vad hände? 

Vi firade en fantastiskt skön jul med mamma och pappa. De bor i samma stad som vi men galet nog flyttade vi in. Och blev kvar där nästan en vecka. Tokigt men jag älskar de där lata juldagarna när man lasar runt i pyjamas hela dagarna, spelar spel, bygger lego, äter en massa goda rester, ligger i soffor och läser och bara är. Med varandra. Underbart.

Nu ska vi hitta tillbaka till lite rutiner. Dvs rimliga läggtider. Lättare sagt än gjort med kvällspigga barn men med alla julklappsböckerna som högläsnings-bete ska vi nog kunna locka dem. 

För övrigt kan min son läsa. Min äldste son (hur galet känns inte det att skriva) är fem år och läser nu ganska obehindrat. Hur det gick till? Ja, en vacker dag läste han högt och när jag frågade hur han kunde det svarade han en passant att han hade lärt sig det. Jaha. (Jag kanske låter cool men i själva verket är jag så mallig att jag nästan bara spricker. Har öppnat konto och skaffat ram. Ja till Nobelpriset och diplomet han kommer att få. I vad? Tja i vad som helst skulle jag tro.) 

Han kan räkna med.

Jag stickar en hel del och startar nya projekt som om det inte fanns nån morgondag. Mitt senaste älsklingsprojekt är en Leftovers cowl som så klart finns på Ravelry. Är helt såld på flerfärgsstickning och är mycket nöjd med ett projekt som förhoppningsvis ska göra åt alla fabelnystan jag köpte på mig när jag ville härma Tant Ulltuss.

Började en Rundt Regnet i Geilsk bomull-ull. Jo för jag älskade ju både ribbstickning och bomullsgarner. Sorteras in under avd. hur-tänkte-jag-nu.

Sen stickar jag lite koftärm, några sockor, en liten vante eller två och...ja lite ditt och datt helt enkelt. Inga nyårslöften om att göra klart eller ta hand om ufon eller begränsa projekten som synes. Hå hå jaja. Kanske blir jag stor jag med nån gång.